Fredrika

Life is full of adventures!

Publicerad 2010-10-28 09:27:20 i Allmänt,

Ja om jag inte skrev det sist så har jag gått med i sjöräddningen. Igår hade vi vår första övning. ag blev satt ute till sjöss i en flotte med en annan tjej och blev lämnade där i mörkret 8 på kvällen. vågorna var 2-3 meter höga och det blåste 15m/s. häftigt och mäktigt. Sen kom de snygga räddningskillarna med helikopter och firade upp oss. Helikopter tur tillbaka till flygplatsen. Helt fantastiskt underbart roligt och spännande. Min trut gick i ett när jag kom hem och Jonathan fick inte vila öronen ett dugg.
Jag börjar märka mer och mer att det är sånt här jag vil hålla på med. Jag behöver utmana mig konstant. Mår så jäkla bra av adrenalinet och att få utsätta mig för helt crazy things.

Jag går kanske på min första jour vecka nästa vecka, det ska bli skoj då, ifs så är det ggn och sjöräddningen har tydligen uppdrag där. det blir en massa nackskador att ta hand om.
När de berättade lite på mötet i måndags vad det innebar och saker man gör som ssrs så fick jag lite chills när de berättade om döingarna man får hämta upp vid högklint, lite läbbigt måste jag säga, men jag antar att man bara behöver göra det ett par ggr innan det inte känns så jobbigt längre.

Allt är annars bra här med mig, lite mörbultad från igår och lite mensvärk men annars fin fint.

over and out

Dålig bloggare

Publicerad 2010-10-23 10:22:12 i Allmänt,

Ja inte mycket bloggande här inte.
Livet bara rusar på nästa 1 nov har jag och Jonathan varit ihop i 3 månader. Det är ju helt otroligt att han stannar hos mig, jag har varit sur och grinig en hel del, min gamla osäkerhet och mina gamla känslor av att inte duga eller räcka till kom tillbaka till mig. Jag lärde mig att mota bort dem när jag var singel och få tillbaka den självsäkerhet som jag hade en gång i tiden, för länge länge sen känns det som. Men jag tog mig i kragen och förklarade och pratade med honom om det. Efter det så känns det mycket bättre. Varför ska man vara så skadad för? Och varför han man gjort så mot sig själv? För när jag tänker på det så har man själv varit den som gått rakt in i den onda cirkeln. Haft sex för att få närhet, nervärderat sig själv och intalat sig själv att man inte är värd mer.
Men det är bra med det nu. Jag tror inte att jag har kunnat hitta en bättre person än Jonathan. Han är ärlig, självsäker, varm, kärleksfull, öppen och helt underbar.
Haha man har ju hört det där om att nån gör så man vill bli en bättre människa, det är inte så här. Jag är lite ohederlig och busig, fifflar lite i affärer, överdriver lite i mina historier (det måste ju bli lite mer spännande än verkligheten) och är lite jobbig så där rent allmänt. Men han väger upp det i stället och ser rakt igenom mig. Hur bra är inte det? Någon som upplyser en om hur man är...till sist så lär jag känna mig själv mycket bättre!!
Och jag har kommit till insikt tack vare J oxå, jag har adhd, kraftigt. Men jag har alltid trott att det är alla andra i familjen bara som har varit drabbade av det, inte direkt sett det hos mig själv, haha men utan tvekan så är jag oxå körd!!

Skolan lunkar på i samma takt, halva dagarna går till att snacka skit och andra halvan till att lära sig lite. Jag har jätte roligt men det känns som om man slösar bort en hel del tid på att inte få något gjort. Det är kanske lite så när man läser på gymnasienivå... Jag skulle egentligen haft praktik måndag och tisdag men nixpix, det fanns ingen som kunde ta emot mig, skit trisst, hade sett fram emot det så mycket.

Jag längtar efter att få börja träna igen, detta suger, jag vill röra på mig, bygga mina muskler och bli fit. Spelade badminton i förgår, jätte kul men efter en timme så sa min mage ifrån. Mina punkteringar började skrika lite smått, trisst.
Jag är iaf av med smärtan nu och behöver inte ens iprenen, blir lite småhängig i bland men det känns som om det inte är något konstigt.


Nej nu ska jag hämta sista tvätten i stugan sen bär det av mot Norder Ihre, mysan och sen Lina, yay!!!

Kymigt...

Publicerad 2010-10-16 23:24:04 i Allmänt,

Det måste vara ett gotländskt ord, eller?
Det är lite så jag känner nu iaf. Jag har gått tillbaka och läst min blogg. Hur mycket är för mycket att skriva?

Livet rusar på utan att jag själv hänger med ibland känns det som. Lukas håller på att bli så stor, han skiljer sig dessutom från mig just nu känns det som, eller det har känts så det ett tag och jag känner mig hemsk som inte håller fast i honom. Men just nu så...det känns fruktansvärt att säga det men jag skiljer mig nog lite från han oxå.

Skolan pulsar på i samma lunkande takt, inga problem att hänga med där. Det går så fruktansvärt slött men ändå inte. Det här är ju saker jag inte kan ett dyfft om så därför kan jag bli osäker.

I morgon hoppas jag på att både få träffa Kjell och Tessan. Lukas har först fotbollsträning kl 10 och senare på kvällen så skulle vi kanske till mamma och pappa.

Datan har blivit väldigt långt ner på min prio-lista nu för tiden måste jag säga.
Jag väger nu 69kg, har kyklingben och benigt arsle...mage däremot, ja den hänger och slänger. Måste komma ihåg att boka tid för att be om hjälp med den.

God natt och sov gott vänner

Tack.

Publicerad 2010-10-11 19:19:08 i Allmänt,

Tack nina. Jag behövde nog höra det, det är faktiskt som man bryr sig, all den där osäkerheten och tvivel man kan få lite då och då beror bara på osäkerhet och då kan jag bli rädd för att förstöra med min osökerhet, suck helt knasigt!
Ja du jag älskar i-phone men jag kan säga så mycket att det finns mycket mer och bättre, avancerade program till galaxyn. Galaxyn är oxå lättare och tunnare, ändå har den en större skärm och en högre video upplösning. Telefonerna är annars typ helt likadana. Men i-phonen har inget som inte galaxyn har. Jo just deyt, galaxyn har dessutom fm radio vilket inte appel har, vilket är konstigt och sjukt nog så kan du ha både words, exell, powerpoint och de programmen på din telefon vilket inte i-phonen kan. Nu låter jag som en telefon försäljare. Sen är det ju så att är man appel nörd så är man!!!! Många skulle ju inte ens överväga att skaffa en i-phone - kopia kallar de dem va??? men det är ju inte så längre...nu är ju alla nya telefoner utformade på detta vis =)

Ja idag har jag iaf ägglossning och är deppig...jag tittar ut och ser färgerna, känner dofterna och solen värmer mitt ansikte men ändå så njuter jag inte...lite konstigt. Jag tänker alldeles för mycket. Det har liksom varit mitt problem de senaste åren. Men jag ser det så här...jag direktbearbetar i stället för att lagra tankar och funderingar :P haha lite att lura sig själv, jag behöver verkligen inte sönderdela allt. Det kommer säkert gå över.

Dagen är nog lite så här oxå pga att min mage och rygg inte mått så bra idag. Har så konstigt ont i bältet runt livmoder, svank, ländrygg och solaplexus...haha det var typ hela mittendelen på min kropp. Men Joella påminde mig oxå lite om hur det var sist jag opererade mig och det är lite så där varannan dags smärta/obehag. Bara att ta!

Jonathan installerade win7 på datan nu, väldigt skönt, har saknat min laptop i sängen, lite jobbigt att sitta i vardagsrummet och ha 42 tum skärm som stirrar på en.

Ja mitt hem är en katastrof, nytvättade kläder tar upp fotöljen, matbordet är inte avtorkat, hallgolvet är sandigt, tv-bänken är dammig och det ligger tjejtidningar över hela soffbordet...inte nog med det. Diskhon är full med disk. Hm, borde jag ta tag i det? Ja antagligen. Orkar jag det? Nix. Måste jag det? japp.

Nej borsta tänderna på Lukas, sätta på en film och sen städa innan Jonathan kommer hem....

Over and out

Bloggande???

Publicerad 2010-10-09 16:48:15 i Allmänt,

Nej inte direkt. Det här med att ha pojkvän tar verkligen upp min tid, ändå är han borta halva tiden. Jag har liksom inget att skriva om jag inte lämnar ut han eller vårt förhållande och det kan ju inte göra, hade inte varit särskilt schysst. Går med jämna svettningar, försöker anpassa mig till att leva i en relation. Det är inte det lättaste efter 6 års singelliv. Och vad innebär det? Ska man aldrig få vara singel igen? och varför undrar man det? När man är singel vill man inget annat än att ha en man vid sin sida. Men när man väl får en man där så är det inte så mysigt som på film....det är jjäkla klurigt det där. Missuppfatta mig inte nu. Jag är ännu hur kär som helst i Jonathan och vill ha en framtid med honom, men är det konstigt att jag tänker med rysningar iblande på att man måste acceptera alla små enoying things hos varandra, att sluta vara svartsjuk på mobilen, haha det där sista är faktiskt sant... Han har köpt en ny mobil, samsung galaxy, den senaste bla bla bla och den är verkligen skit bra..så jäkla mycket funktioner att det är sjukt. I-phonen kan slänga sig i väggen. Men jag då. blir svartsjuk efter att han suttit och petat på den i 10 minuter...dels för att han tittar inte upp när jag tillalar honom, han bara hmar lite och han slutar aldrig om man inte ger en pik.Det varsta jag vet är fruntimmer som ge pikar så jag håller mig hårt i skinnet konstant för att inte göra det.

Nu låter jag så där gnällig, det är jag inte. Jag bara är osäker. Dels för att jag inte vet hur man gör det här och dels för att hur vet jag att han stannar hos mig? Det  vet jag inte och det är mycket lättare för mig att försöka hitta nått hos honom så att jag inte skulle bli förkrossad om han gör det.
Jag har aldrig velat vara beroende av någon, men nu helt plötsligt är jag det. Vill inte att han lämnar mig, behöver honom och hans kärlek, Va faaan...

Haha det är väl kanske positivt, har inte en aning.

Ja om alla undrar hur jag mår efter sjukdom och operation så kan jag ju säga att det är förjävligt, men jag har oxå kommit till det stadie där jag är så sick and tired på det att jag verkligen inte orkar bry mig längre. Men vet ni vad, smätan blev mindre och nu lyssnar jag inte på den längre.
Jag gick iaf ner nästan två kg på att ligga på sjukhus, tjoho, 70,2 kg väger jag nu. Fantastiskt.

puss och kram

Om

Min profilbild

Fredrika Klimczak

Galen och glad

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela